Stadtgründung und regionale Zugehörigkeit

Zeit von Zeit bis Zugehörigkeit
ca. 1050 (Stadtgründung) 1397 Dänemark
1397 1523 Kalmarer Union (DK, N, S)
1523 1658 Dänemark
1658 Schweden
 
 

Einwohnerzahl (Stadt)

Jahr Einwohner Literatur  
1570 659  
1610 754
1650 978
1690 1287
1730 1269
1770 1321
1810 2087
1850 4140
1890 20410
1930 55889
1950 71627
1970 82432
1995 84494 Cyb
 

Historik

H är en av Sveriges äldsta städer. Det är en tvistefråga huruvida det äldsta H växte fram som en "platåstad" uppe på landborgen eller som en "lågstad" nere vid strandremsan mot Öresund. En bebyggelse har konstaterats upp på landborgen redan på 1000-talet, medan det är mer osäkert om en strandbebyggelse funnits så tidigt. H's lokalisering vid den kortaste överfarten till Själland gjorde staden tidigt till en kommunikations- och bevakningspunkt för trafiken över och genom sundet. Via H gick bl.a. skånsk boskap till de danska öarna och vidare ner mot kontinenten. Det strategiska läget gjorde H's slott och stad till betydelsefulla brickor i maktkampen mellan de nordiska staterna. H's slott, som på högmedeltiden sågs som ett av landsändans vikigaste fästen, utsattes för flera belägringar. Staden drabbades även hårt, under den stora kraftmätningen på 1600-talet mellan Sverige och Danmark. Befolkningen tvingades vid flera tillfällen fly och bebyggelsen skövlades och brändes. Sedan H 1658 hamnat under svenskt herravälde försämrades utvecklingsbetingelserna. Nya, svenska, tullmurar restes mot omvärlden och en ibland omild försvenkningspolitik skapade problem och inre slitningar i stadssamhället. H gick in i en hundraårig period av befolkningsmässig stagnation. Stadens ca 1 300 invånare på 1770-talet var sannolikt inte många fler än de varit under den sista dansktiden.

Sven Lilja