Västerås: historia

Västerås bör ha varit stad åtminstone vid 1200-talets mitt, då det sedan länge också var biskopssäte; dess stift omnämns med säkerhet senast 1164. Ett dominikankloster anlades 1244.

Tidigt fick Västerås rollen som omlastningshamn för Bergslagens järn- och kopparexport. Denna transitfunktion skulle för lång tid bilda stommen i stadens ekonomiska utveckling. Järn- och kopparexportens uppsving under 1500- och 1600-talen bidrog till att göra Västerås till Mälardalens ledande stad efter Stockholm. Som centrum för ett slottslän från ca 1400 var Västerås platsen för flera historiska riksmöten, bl.a. 1527 (reformationsriksdagen) och 1544 ("arvföreningen i Västerås").

Västerås fick 1626 Sveriges första gymnasium, och med Johannes Rudbeckius i biskopsstolen inleddes en kyrklig storhetstid. Med 1600-talets stapelpolitik ställdes Västerås som uppstad under Stockholm men kunde ändå, med sina ca 2 500 invånare på 1770-talet, hävda en framskjuten position bland Sveriges städer.

Kring mitten av 1800-talet inleddes Västerås omvandling från en förindustriell hantverks-, förvaltnings- och handelsstad till ett modernt industrisamhälle. Den industriella utvecklingen främjades påtagligt genom ASEA:s lokalisering till Västerås 1892 och grundandet av Svenska Metallverken 1907. Västerås blev en av rikets främsta industriorter och därtill en av dess främsta insjöhamnar. Staden har också varit en av landets mest expansiva, förutom under mellankrigstiden, då den liksom flera andra mälarstäder upplevde en kortvarig svacka. Expansionen illustreras av att Västerås avancerat från ställningen som rikets 25:e stad vid 1800-talets mitt till den femte (1995).

upp

Krångliga ord?

Prova att klicka på understrukna ord i texten, så bör du få en ordförklaring. Om det inte fungerar kan du istället läsa vår ordlista.

Problem med länkar?

Om din webbläsare saknar JavaScript måste du välja sida från vår Platskarta istället.