Västerviks historia

Det Västervik som omtalas som stad 1275, identiskt med nuvarande Gamleby, flyttades 1433 till sitt nuvarande läge i skydd av Stegeholms slott. Förhärjat av danskarna 1517 gynnades staden av Gustav Vasa, som lät anlägga ett skeppsvarv 1548. Trots nya danska härjningar 1612 och 1677 blomstrade Västervik som stapelstad med en växande export av järn från bruken i Tjust och sågade trävaror från ett skogrikt uppland. Under frihetstiden anlades flera manufakturer och ett nytt varv, och borgerskapet tog i det följande starka intryck av den blomstrande bruks- och herrgårdskulturen i Tjust.

Västervik hade år 1800 en folkmängd på 2 985 personer. Tillväxten var stadig fram till 1880 (6 189 invånare) men accelererade fram till 1920 (11 889), främst till följd av snabb industrialisering. Processen främjades av järnvägsbyggen till Hultsfred, Norsholm och Vimmerby 1879-1906. Järnvägarna byggdes dock smalspåriga, vilket på sikt blev hämmande.

Efter stagnation 1920-40 ökade folkmängden starkt fram till 1970 (20 577 invånare), främst till följd av industrisektorns expansion. Redan 1945 svarade denna för över 50% av arbetstillfällena. Västervik var 1863-1970 säte för Kalmar läns norra landsting, vars tillkomst speglar en gammal motsättning mellan Västervik och Kalmar som centralorter för länets norra respektive södra del.

Krångliga ord?

Prova att klicka på understrukna ord i texten, så bör du få en ordförklaring. Om det inte fungerar kan du istället läsa vår ordlista.

Problem med länkar?

Om din webbläsare saknar JavaScript måste du välja sida från vår Platskarta istället.